Idag har Elma babysimmat. Det var Elma och Elmas pappa som badade idag, själv stod jag på kanten och tittade på. Kom på mig själv flera gånger med att bara stå och le. Tänk att ens barn kan göra en så innerligt glad. Bara av att titta liksom.

Efter babysimmet var det dags för mig och hundarna att åka iväg på agilityträning. Vincent körde jag egentligen bara igenom, ville att han skulle få ösa på lite och bara "suga" mot hinder. Han var lite ringrostig och sprang förbi en del hinder. Eller kanske var det jag som handlade lite dåligt? Ja ja, det gick bättre mot slutet och han tog slalom fint. Dolly hade riktigt bra tryck och var taggad. Lovar gott inför framitida planer på tävlingsbanorna. Så himla roligt att träna och skönt att bara kunna fokusera på hundarna. Elma fick nämligen vara hemma med sin pappa och titta på F1. Jag ammar inte så mycket längre och Elma är ju därför inte lika beroende av att följa med mig överallt. Vi har ju självklart testat det där med bröstpump och så men det fungerade aldrig (det är inte så lätt som man kanske tror att pumpa bröst) och att välja bort amning för att få mera egentid har aldrig varit ett alternativ. Av naturliga skäl har det därför varit lite svårt att vara ifrån henne längre stunder. Men nu när Elma inte längre är speciellt intresserad av mitt bröst har jag fått lite stunder på egenhand. Skönt, och det är bara såå härligt att komma hem igen och mötas av ett stort leende.

Har nu använt min symaskin totalt 4 gånger sedan den införsaffades för ungefär 5 år sedan. Jag är ingen syslöjdsmänniska. Verkligen inte. Men skulle gärna vilja vara lite duktigare inom området. Skulle vara kul att sticka fina sockor till Elma eller virka fina små figurer hon kan leka med. Men tyvärr kan jag inte det, Jag kan sy typ raksöm och sicksack och sydde idag ett påslakan till Elmas duntäcke. Det blev fint och allt gick mycket lättare än förra gången symaskinen åkte fram. Tycker det är lite avkopplande att göra egna saker. När jag var yngre målade jag lite och bara älskade det. Det är något rofyllt i själva skapelseprocessen. Lite av mindfulness.

Riku har precis varit ute med hundarna och är nu och handlar lite mat och gottigt inför kvällen. Elma sover och jag passar på att göra typ ingenting. Jätteskönt. Imorgon är det babysim och på eftermiddagen ska jag och hundarna iväg och träna agility. Nästa säsong ska vi ut på tävlingsbanorna igen. Målet förstås att ha två hundar ute på banorna. Dolly ska drillas hårt.

Har jätteont i vänstra ansiktshalvan. Lymfkörteln är svullen, tandköttet värker, kinderna värker, lite huvudvärk, allt på vänster och jag känner mig hängig. Är väl något virus som satt sig på nerver eller något. Känns lite som när jag får munsår, men utan stickningar och blåsor. Hoppas jag mår bättre imorgon.

Var ute med Elma i bärselen nu på kvällen. Fick linda en stor sjal runt henne men vind och snö piskade på rätt bra ändå. Hon är tålig, min unge. Kunde ju förstås ha tagit vagnen men ville inte att hon skulle somna. Och så här bra gick det.

Lägenheten är städad och fixad för kvällen. Jag har tänt massor av ljus och ska snart drick en kopp koffeinfritt kaffe. Elma sover gott och jag hoppas hon får sova utan alltför mycket hostande. Hon har hostat sedan den 17 september. På fredag ska vi träffa barnläkare på BVC, måste fråga om hostan då. Var till läkaren med henne för några veckor sedan, men hostandet var tydligen helt normalt och det kändes nästan fånigt att vara där med en för övrigt frisk unge. Men att hosta i snart 2 månader, är det normalt?? Jag är livrädd att det är allergi det handlar om... Men hostar man på nätterna då? Känns inte så.

Inatt somnade min älskade farmor in. Hon blev 85  år gammal och förutom det sista året har hon varit väldigt pigg. Hon bodde ända in i slutet i ett hus i Skåne och tog hand om tomt och hus alldeles själv, i massor av år. Nu har jag inga mor- eller farföräldrar kvar i livet. Lite konstig känsla.

Den här veckan jobbar Riku kväll. Lite ensamt så här på kvällen, men det är ganska skönt med sällskap på dagarna istället. Det är tex inte lika stressigt med morgonrundorna av hundarna eftersom jag kan lämna Elma hemma. Det är lite pyssel och meck med hundar och barn när man bor i lägenhet, högst upp utan hiss. Men med rutiner har jag märkt att tillvaron ter sig mindre stressande. Men drömmen skulle förtås vara ett hus, eller något boende mer på markplan. Men orka klaga hela tiden.

Ikväll är Riku hos en kompis, kommer hem imorgon. Elma har redan somnat, lika lätt och smidigt som hon brukar. Jag lägger henne bara i sängen när hon visar att hon är trött, vanligtvis mellan 19-20-tiden. Jag klappar och pussar lite på henne och går sedan bara ut från rummet.  Hon brukar somna på typ 1 minut. Jag har fått en väldigt snäll dotter. Eller väldigt trött.

Nu har jag dukat fram lite mörk choklad, smågodis och vatten. Kommer nog äta tills jag mår illa. Ska hämta täcket från sovrummet och mysa med hundarna i soffan och se om det finns något på TV:n att slötitta på. Lugn och skön fredag med andra ord.

Det är tidig morgon, jag har tänt lite ljus i lägenheten, gjort mig en kopp kaffe och sitter här i soffan med fårtofflor och morgonrock och njuter av att morgontimmen. Vanligtvis är jag inte uppe så här tidigt, men verkar ha fått en morgonpigg liten dotter och gör man det lite mysigt är morgontimmarna helt fantastiska. Det råder ett härligt lugn på något sätt. Ingen stress, bara lugnt och skönt. Ska alldeles strax göra i ordning gröt till Elma som just nu ligger nöjd på golvet och leker för sig själv. Pigg och glad.