Den här veckan har gått betydligt bättre ur ensamhetssynvinkel än vad den förra gjorde. De har varit tysta varje dag när jag kommit hem, eller ja de skäller ju när jag kommer in, men det är tyst när jag kommer in i trapphuset. Smyger ju liksom in för att höra hur de uppför sig när de inte vet att jag är där. Förra veckan var de ju skälliga, men nu tysta! Ja vet ju att vi lätt får bakslag när de inte varit själva på ett tag, och nu speciellt oroliga tror jag de varit när vi haft hantverkare  kommandes lite hur som under några veckors tid. Hoppas och tror att den ökande motionen för både Dollys och Vincents del också gjor sitt till. Nu hoppas jag på att de håller sig friska, jag med för den delen, så att vi kan bibehålla promenader och träning.

Dolly och Vincent har bott på penisonat 1 dygn den här veckan. I torsdags var det begravning i Huskvarna och hundarna fick hälsa på hos Malin och David. Allt hade gått bra och de hade skött sig. Alltid bra att de sköter sig borta åtminstone . Tokglada blev de i alla fall när vi kom och hämtade dem och igår hade vi två trötta hundar ihopkrupna tillsammans med oss i soffan i hela kvällen. Inte bara hundarna som var trötta... Det tar på krafterna att vara på begravning, åka bil flera mil och sova borta. Vi bodde i och för sig på ett jättefint hotell och hade ett riktigt lyxigt rum! Men det är ju ändå som allra bästa att sova hemma!

Ikväll är det klickerkurs. Är inte sugen på att åka, är såå trött idag, men det blir säkert bättre när jag väl är där. Dolly tycker ju att det är kul och det är lärorikt för både henne och mig. Vi håller på med apportering nu och det är ju spännande. Vincent får följa med tror jag, fast han får sitta i bilen tyvärr. Vet inte vad som är bäst, att låta honom vara hemma kanske? Men tycker lite synd om honom när jag åker iväg med Dolly och så står han bara där och tittar på mig med sina sorgsna ögon och liksom tycks mena, men jag då? Varför får inte jag följa med? Vet att det inte är så, och att det bara är jag som förmänskligar dom. Men om han följer med kan jag åka lite tidigare och passa på att gå en långpromenad i Botkyrka och kanske hinna träna lite med honom också innan kursen. Har för övrigt bestämt mig för att låta någon tävla Vincent under den period jag inte kommer att kunna tävla nästa år. Har funderat och funderat och tror det är bäst att hålla igång honom så mycket som möjligt. Vill inte att han ska tappa en tävlingsäsong när han är som bäst. Ännu är inget bestämt om vem som kommer tävla honom, men jag har några jag frågat och väntar in svar från dem så får jag se hur det blir. Det kommer ju inte bli tal om att jag lämnar bort Vincent på något sätt, utan han kommer att få möjlighet att tävla de tävlingar jag inte kommer kunna åka på. Självklart lånas han också ut för träning, men han kommer ju hela tiden bo hos oss!! Något annat skulle jag inte kunna göra. Skulle inte klara mig utan min lilla skit här hemma . Vincent är ju inte van att köras av någon annan än mig, men han är så pass gammal/rutinerad att jag inte tror det för något negativt med sig. Han vet ju hur jag kör och kan nog anpassa sig till olika förare utan att det för den sakens skull blir jättekomplicerat för oss sedan. I alla fall hoppas jag ju på det!

Nu är det dags för promenad i Brunnsäng. Ska verkligen försöka följa med på de här gemensamma hundpromenaderna så ofta jag kan. För det första är det ju kul att gå med sällskap. Går nästan alltid själv + att det är bra miljö/socialiseringsträning för både Vincent och Dolly.

Inna promenaden måste jag iväg till Djurmagazinet och inhandla reflexvästar till dogsen.

Ha det gott!

Nu har hundarna blivit hysteriska när de är själva igen... Blir nästan grinfärdig.

Har analyserat varför det har blivit bakslag och kommit fram till följande möjliga orsaker:

• Vi har haft hantverkare här i nästan 5 veckors tid som kommit och gått i stort sett varje dag. Kanske att de nu reagerar på allt i trapphuset, blir oroliga att folk ska komma in när vi inte är hemma. Hantverkarna är nu färdiga i vår trapp så förhoppningsvis lugnar hundarna ner sig...
• Dolly har varit sjuk och jag har inte gått långpromenader med henne. Har på det inte tränat så aktivt som jag borde, därav kan hon lida av lite understimulering
• Vincent vet jag av erfarenhet blir jobbig när vi inte tränar regelbundet. Han behöver mycket fysisk och psykiskt stimulans. Mår och är som trevligast under aktiv tävlingssäsong.

Åtgärder nu för att se om det blir bättre kommer att vara:

• Minst 1 långpromenad/dag. Försöka gå 60 minuter en av rundorna. Absolut minsta runda får vara 40 minuter. (Har varit lite lat på promenadfronten och inte alltid gått långrundan varje dag.)
• Aktivering inne varje dag som godisuppletande, klickerträning. Utöver detta lydnad och agility när vädret tillåter.

Hjälper inte detta vet jag inte vad jag skall hitta på. Någon som har bra förslag? De är hemma 2-3 timmar själva/dag.

Fasiken vad vi har kallt här hemma. Byggfläktar, elelement är på men det blir inte direkt varmt här inne. Utan dessa värmefläktar skulle vi ha runt 14 grader, till och med så att hundarna fryser. Anledningen till detta elände är bytet av värmeledningar i huset. Fattar inte riktigt varför de alltid skall göra sådant här på hösten/vintern?

Igår gick jag en härlig promenad med Maria H och hennes bäbis Isabell. Kul att vi återupptagit våra promenader, hon är en frisk fläkt och jag blir alltid på glatt humör efter en runda med henne. Ikväll blir det en runda i Brunnsäng, hoppas på fler hundar under den promenaden.

Det är som vanligt ganska händelsefattigt på hunderifronten. Jag tränar, försöker vara flitig, klicker med båda hundarna inomhus. Har ingen motivation till att åka till klubben att träna. Tror inte det är bra att åka dit då, intalar mig det i alla fall. Men hoppas förstås på att inspiration och motivation snart är tillbaka. Men om jag inte minns helt fel från tidigare år är inte hösten och vintern vår bästa träningsårstid, ja i alla fall inte närvarofrekvensen på hundklubben. Men det finns ju mycket annat som går att träna. Lite spårande skulle sitta fint, för både Dolly och Vincent och det är jag lite sugen på. Ska försköka få tag på lite klövar, sen är det bara att ge sig ut! Får passa på nu innan snön kommer, för det är ju så jäkla fint ute i skogen nu!

Dolly är för övrigt sjövild. Hon har vaknat ur sin skendräktighetsdvala och är dampig som aldrig förr! På både gott och ont. Kul att hon är med i matchen igen men lika jobbigt är det med hennes en stor önskan att hela tiden vara i centrum. Man kan beskriva det som att, hallå titta på mig, ni har väl inte glömt mig, hallå här är jag, titta nu vad jag kan, men hallå kolla på mig nu då, HALLÅ ser ni mig!!  Vincent var för övrigt också överdjävlig i den åldern, fast på ett helt annat sätt än Dolly. Vincent hade i den åldern en stor frigörelseperiod och hittade de flesta chanser till att inte alltid vara så nära matte... Han fick i den vevan också ett enormt behov av att visa för ALLA att han minsann var bäst, störst och vackrast... Ifall någon nu råkat att missa detta i grannskapet...

Ja det kanske inte är så lätt att vara hund i tonåren, vad vet jag. Längtar dock lite, om man får säga så, till den dagen Dollys hormoner börjat harmonisera lite bättre med varandra.

Japp idag och imorgon är jag ledig. Ska blir riktigt skönt att vara hemma och ta det lite lugnt. Tyvärr har vi hantverkare här hemma så man kan ju inte helt koppla av och bara vara. Måste vara beredd på att de dyker upp lite titt som tätt och hundarna får ju frispel varje gång... Det är faktiskt det som är värst med hundarna. Det där jäkla skällandet när det kommer någon. Med Vincent ensam gick det helt ok, men nu när det är två, ja då är det inte lika lätt att tysta de små rackarna!! Man kan ju bli tokig för mindre...

Idag är det klickerkurs, men måste tyvärr hoppa över den idag. Dolly är visserligen mycket bättre, men hon kanske smittar och jag tror därför det är bättre att vara hemma idag, vet inte om man ens får åka till klubben med sjuk hund? Tror inte det. Men som sagt hon är mycket bättre och mår ganska bra nu så för hennes del hade det gått bra att gå kurs, men vi får träna här hemma istället.

Nu är det inte hemligt längre, till våren, eller närmare bestämt i maj kommer vi om allt går som det ska vara en till i familjen, inte en fyrbent utan en tvåbent... Nu har jag sagt det här, känns på något sätt lite lättare än att "berätta" det, vet aldrig när läget är det rätta att ta upp det. Visserligen behöver man ju inte säga det till alla, de kommer ju säkerligen märka förr eller senare. Men ville få det sagt liksom . Kanske har varit därför som jag varit lite trött på tävlandet och så. Har inte haft någon ork till något egentligen. Men nu börjar allt kännas lite mer som förut, bortsett från att jag inte kan ha så mycket av mina gamla kläder längre. Inte så att det syns på magen att jag har en liten knott där inne, mest så att det ser ut som jag har käkat lite för mycket och det lagt sig typ överallt...

Lilltjejen är sjuk. Hon hostar nätterna igenom och får nog inte många timmars sömn stackarn. Låter som kennelhosta. Hon är vaccinerad, men de kan ju råka få eländet ändå, dock brukar det vara av en lindrigare sort. Vincent har haft kennelhosta 1 gång, och den gången var han inte vaccinerad. Oj så han hostade då stackarn! Hoppas han klarar sig den här gången, men har ett bra immunförsvar så jag trot han slipper hostan. Hostar i vilket fall inte nu.

Dolly är färdig med sin skendräktighet, skönt! Tuttarna är borta, mjölken likaså. Aptiten har hon också fått tillbaka. Snart kanske hon blir lite rundare och finare i sin kropp igen. Hon har varit bra spinkig ett tag.

Igår kom Sandra och Tuva över en stund. Så kul när de hälsar på. Dolly och Tuva verkar komma bra överens, de är lika vilda båda två . Bra för Dolly att var lite med barn också. Hon gillar inte barn hon inte känner men de hon känner älskar hon. Hon är väldigt snäll och tillåter mycket. Vincent är inte alls lika förtjust i barnen. Han tycker nog Tuva är helt ok, men skulle aldrig tillåta att hon bar på honom. Nej han är en kille med lite värdighet och tittar gärna på, fast lite på avstånd.

Fin lördag är det idag. Tyvärr är det jobb som gäller för mig, men igår var jag ledig och tog en riktigt fin promenad runt vår Måsnarled. Vår måsnarled är lite kortare än den riktiga, en promenad på sådär 40 min. Hundarna får springa lösa hela rundan och man går alldeles vid vattnet i stort sett hela promenade, såå fint och hundarna njuter av att kunna springa av allt bus i benen.