Min första mors dag och jag har fått fina blommor och god choklad   

Dagarna går så fort och Elma är nu 2 veckor gammal. Det känns bara bättre och bättre och nu kan jag mer och mer slappna av och bara njuta av mitt liv! Jag har inte alls lika ont heller och jag ser ljust på framtiden. Har märkt att jag har lite svårt att koppla bort vissa saker, som att ha ont tex, eller i alla fall när man har ont och inte vet om det är normalt om ni förstår. Blir liksom lite fixerad vid det och tror det värsta. Nu när jag mår bättre kan jag nog tycka att jag var lite väl nojjig... Fast smärtan var inte kul!

Idag har vi haft besök av Mamma, pappa, Jonathan, Irana och Leon. Himla kul att de kom förbi. Vincent och Dolly är trötta nu, de blir alltid trötta när vi haft folk på besök   . Nu i veckan tror jag att jag kan börja gå lite längre promenader. Ska bli underbart att komma ut och röra på sig lite mer ordentligt igen. Jag är ju så van med mina promenader och har verkligen saknat dem. När allt är som det ska igen i alla regioner kommer jag se till att ta två långpromender om dagen. En på morgonen och en på kvällen. Sen blir det ju förstås lite smårundor därutöver. Hoppas jag och hundarna kommer i bra form ganska snart!!

Igår var vi hos Sandra, Henke, Tuva och Edvin och hälsade på. Åkte förbi denna skylt på vägen.

Idag har vi varit till BVC. Elma hade gått upp till 3695 g och var nu 54 cm lång. Hon har alltså vuxit 3 cm på 12 dagar. Växtvärk?? Jag skulle nog ha det i alla fall.

Efter BVC åkte vi till Cilla och fikade. Gott och trevligt.

Delar av kvällen har hela familjen tillbringat på Nykvarns lokalal kennelklubb och tittat på Sörmlandscupen. Blev lite sugen att tävla med Vincent. Snart, snart kan vi nog börja träna och tävla igen   . Ska bli kul! Vincent var laddad till tusen och ville mer än gärna komma ut på planen. Dolly har ju inte fattat tjusningen med tävlingar och var mest glad över att få träffa mycket folk och hundar! Hon är så social min lilla hundtjej! Elma var nöjd hon med och låg och sov sött i sin vagn hela tiden.

Idag är det en mycket bättre dag. Sol. Mindre ont. I mose tog vi en tur med vagnen. Jag kände att jag bara var tvungen att komma ut med Elma och  hundarna och om så bara för några minuter låtsas som att jag inte har ont. Vet inte om det var promenaden eller inställningen som gjorde det, men idag känns allt bara mycket bättre! Visst det gör ont, men inte alls lika som igår. Just nu sitter Elma och jag och lyssnar på Melissa Horn, samtidigt som jag bloggar, det är en morsa på 2010-talet!. Hur som helst verkar Melissa Horn vara en favorit   . Winnerbäck är på i bilen och han fungerar också bra. Kanske har att göra med att jag lyssnade på båda när Elma låg i magen, eller kanske bara att hon har bra musiksmak.

Lite bilder från dagen kommer också.

Fortsatt regnväder ute och vi har tillbringat största delen inomhus. Riku och jag turas om med hundpromenaderna, oerhört skönt då jag har så förbaskat ont. Jag vill inte ha ont längre, blir snart knäpp av att inte kunna röra mig mer obehindrat. På torsdag ska vi till BVC och då måste jag fråga hur länge det är normalt att ha ont?! Jag har ont i de nedre regionerna och jag tycker nästan det blir värre och värre... Det är som en krampliknande smärta, svår att förklara.

Idag har det annars hunnits med att klippa hundklor, skrapa tandsten och badning av Elma. Hon verkar gilla att bada, man ser hur hon njuter!! Däremot hatar hon att komma upp ur badet, jag antar att det är kallt. Vi har också haft en försäkringskille här idag och tecknat en barnförsäkring på Elma. Känns bra.

På hundklubben är det KM. Jag pallade inte att åka dit. Har ont. Det regnar. Valet var ganska enkelt, men lite tråkigt att missa det också på något sätt. Vet att jag låter väldigt neggo. Är egentligen inte det alls, men bara såå trött på att inte vara mig själv i kroppen. Ok, jag hade kanske inte förväntat mig att vara helt återställd efter 10 dagar, men inte heller räknat med att ha så ont att jag i princip är sängliggande... Känns inge kul alls. Tröstar mig med att titta på Elma. Jag har ju ändå fått en helt underbar dotter och tänker jag så känns det onda inte lika jobbigt.

Igår var det bara jag, Elma och hundarna. Riku var tvungen att bygga staket och köra jordfräs här på gården. Vi hade städ- och fixardag för alla boende här, men jag slapp   . Vi började istället dagen med att ta en skön promenad i solen. Hundarna var snälla och Elma hyfsat nöjd i vagnen. Framåt eftermiddagen åkte jag till Åkersstyckebruk med Elma och Dolly för att fira min kusin Gabriellas konfirmation. Rätt nyttigt att åka iväg själv med bilen och känna att man fixar allt själv. Nöjde mig med att bara ta med Dolly. Hon är lite enklare än Vincent och tycker dessutom att det är roligare att följa med och träffa folk. Vi var hemma igen framåt 19:30-tiden, en helt lagom "förstagångssutflykt".

Idag regnar det ute och det gör mig faktiskt ingenting. Har lite att pyssla med här hemma. Maria och Anders kommer dessutom på besök, såå roligt!

Har nu tagit mig tid att sitta vid datorn lite. Inte för att jag inte haft tid egentligen, Elma är väldigt snäll men det har varit svårt att komma till ro att bara sitta ned liksom... Tänkte att jag nu skulle lägga upp lite bilder på Elma så ni får se hur hon ser ut.

Idag har vi för övrigt tagit en timmes promenad i solskenet. Hur skönt som helst och det bästa, Elma gillade vagnturen!! Det har ju inte gått så bra tidigare med vagnutflykterna, som därav inte blivit så långa. Men skam den som ger sig och idag gick det bra :). Längtar till jag kan ta långa promenader igen. Just nu kändes det som en timme var precis den gräns jag klarade av. Får lite ont när jag går för länge... Tror det är stygnen som gör ont. Men ska inte klaga, det gör mindre och mindre ont för varje dag :)

Ja så är man hemma efter en väldigt händelserik helg!! I fredags åkte jag in för igångsättning och natten till lördagen, 03:42 föddes vår Elma. Allt gick bra, men jag ljuger ju om jag säger att allt var enkelt. Men det värsta är glömt och jag kan absolut göra det igen. Lite öm i de nedre regionerna är jag fortfarande och det är väl det jobbigaste med hela förlossningen tycker jag. Men vad har vi inte fått - en helt underbar dotter och jag är så tacksam att jag fått uppleva detta. Helt magiskt!!

Nu är vi som sagt hemma och försöker skapa oss nya rutiner med allt vad det innebär. LIte trixigt att få ihop allt med promenader, amning och blöjbyten. Det är tur Riku är hemma så vi kan hjälpas åt. Men jag tror vi får ordning på allt och hittar en skön balans i vår familj!

Vincent och Dolly är jättesnälla mot Elma. De vill vara med och undersöka henne och så fort de kommit in från en promenad springer de och kollar var Elma är. Dolly är lite "vild" i närheten av Elma men vill henna bara väl. Pussar och pussar är hennes melodi, men inte alltid så noga var man kliver... Vincent är väldigt försiktig och skulle inte kliva på Elma med en enda klo. Han vill gärna vara med och titta på henne men tar det lite lugnare än Dolly. Jätteskönt att det fungerar så bra i alla fall. Elma bryr sig inte heller om hundskall eller blöta tungor i ansiktet. Hon är ju van med ljuden från magen och sover utan att röra en min när vaktligan sätter igång här hemma.

Nu har jag fått en tid till förlossningen. *Hjälp* Ska vara där kl 11 så det är bara att packa ihop det sista och åka iväg. Känns lite skumt att ha fått ett datum och tid, det blir så definitivt på något sätt. Men skönt att det blir av ändå om ni förstår. Hundarna är ute i Lännaskogen och härjar. Dolly har redan hoppat upp på diskbänken och snott sig en macka... Blir inte ett dugg förvånad, bara lite förundrad över hur hon kommer på att göra alla hyss. Ja menar Vincent är 8 år och har ännu inte fattat att man kan hoppa upp på diskbänken och sno saker... Ja ja de har det alldeles perfekt där ute. Kan springa lösa hur de vill och bara njuta av koppelfria promenader! Ska bli kul att hämta dem sedan och se vad de säger när vi förhoppningsvis är 3 st tvåbenta i familjen.

Uppdaterar igen när vi kommer hem.